Minnen från en strand i Goa

Nu kommer det fler minnen från resor jag gjort. Denna gång från en semester i Indien, i den populära turistorten Goa.

Solnedgången var underbar.

Här en bild från hotellet en kväll, när solen gick ner över havet i fonden, vackert eller hur! Resan som jag gjorde, med Apollo, gick till södra Goa i Indien och Cansualim och på hotellet Heritage Village Club.

På väg mot havet.

Utanför hotellet fanns det en liten väg som ledde ner till den långa och ganska så obefolkade stranden. Visserligen var det inte speciellt kul att gå ner dit alldeles ensam, men eftersom jag reste helt på egen hand även denna gång så hade jag inte något val. Men promenaden till havet var verkligen värt besväret. Trots att både både vilda hundar och nyfikna män var nyfikna på dig.

Inte många nere på stranden.


Som ni ser var jag ganska ensam under mina promenader i sanden, här på väg söderut. Badade heller aldrig i havet, det var för stora vågor för min smak. Men jag njuter alltid av att bara vara nära havet och höra vågorna slå in mot stranden och känna doften av saltvatten och sol.


En egen liten plats på stranden.

Jag hittade också en man som byggt sig eget litet solskydd, här satt han och några andra och njöt av utsikten under dagarna.

På detta ställe kunde man äta och dricka.


Det fanns en liten beach hut med mat och dryck för den som önskade det i värmen. Men jag stannade inte någon längre stund utan tog istället promenader längs havet innan jag gick åter tillbaka till mitt hotell.

Det fanns en fabrik lite längre norrut på stranden.

Här en blick åt mot norr, en annan dag. Inte mycket folk då heller. Som ni ser har sanden en speciellt nästan gyllengul färg, inte mycket skräp heller som annars kan vara vanligt i Indien.



Gick man åt andra hållet från hotellet kom man istället ut i djungeln, då såg det ut så här om man tog en promenad längs vägen. Idag vet vi att Indien, precis som de flesta länder i världen, just nu stängt ner i princip allt och tvingar folk att stanna hemma på grund av coronaviruset. Låt oss hoppas att set snart blir möjligt att röra på oss igen och att vi kan bli kvitt denna förfärliga smitta!


Text och bild: Agneta Nisbeth/Nisbeths resblogg




Kommentarer