Här kommer del tre av fyra från mitt resereportage, på utflykt i Portugal och Spanien med Ölvemarks Bussresor. Nu kör vi vilse bland vinfälten...
En bild från den lilla portugisiska staden Lamego som hade fest just denna dag.
Så var det dags att åka iväg från Porto till nästa övernattning, i staden Viseu. En annan tidig morgon blev det innan vi åkte iväg i vår bekväma buss. Men ganska snart började problemen, vår spanske busschaufför åkte genast iväg motorvägen österut, mot Viseu. Men vi skulle ju åka längs Durofloden, på några betydligt mindre vägar...
Så vi fick plötsligt åka av motorvägen och plötsligt vända bussen tillbaka till Porto för att sedan försöka leta reda på rätt väg in i dalen. Så vår guide tog fram kartan och började peka höger vänster till chauffören. Jag uppmärksammade också att guiden som inte kunde ett ord spanska, hon skrev bara in sina meddelanden via google translate till chauffören. Att han blev ganska förvirrad kan man verkligen förstå. Och varför hade man inte gjort upp detta INNAN vi klev ombord?
Så här vackert var det längs den mäktiga Dourofloden med sina många vinfält.
Vi irrade runt i någon timme och jag räknade till att vi måste vända fem gånger med bussen och åka tillbaka ett tag, innan vi till slut fick stanna till för en kaffepaus på ett litet fik längs de vackra bergsvägarna längs den mäktiga Dourofloden. Det råder ingen tvekan om att det var ett oerhört vackert panorama vi reste förbi i timmar på små krokiga vägar längs bergen, men jag blir lätt lite illamående och yr, så orkade inte titta på skönheten efter ett tag.
Domkyrkan i Lamego var mycket vacker.
När vi äntligen kom fram till en stad vi skulle äta lunch i, vackra Lamego, så visade det sig att man hade en stor fest och många av gatorna var avstängda för inte bara biltrafik utan också för oss gående. Det var nämligen en minimara på gång och några av oss höll på att bli omkullsprungna av deltagarna.
Vi fick gå en lång väg fram till domkyrkan och torget där reseledare lämnade av oss.
-Här kan ni äta lunch och så ses vi här om en och en halv timme, sa hon och försvann.
Jag och några andra bussresenärer vandrade iväg från torget och på en av bakgatorna hittade vi denna restaurang, en äkta portugisisk krog där vi var enda turisterna. God, billig och enkel mat bjöd de på. Jag fick också översätta så gott jag kunde eftersom jag pratar italienska och kan lite spanska.
Vackert kakel finns verkligen överallt i Portugal, detta satt på väggen på krogen vi åt på i Lamego.
När vi sedan mötte upp vår reseledare på torget vid avtalad tid hade de andra deltagarna som valt att äta på krogen hon rekommenderat inte ens fått sin mat. Så jag tog då en promenad med vår busschaufför som visade vägen tillbaka till bussen, men genom att passera festligheterna på huvudgatan som stängts av för dagen.
Busschauffören hittade också en portugisisk tv-kändis på gatan och lyckades sedan ta en selfie med henne. Vad hon heter kommer jag tyvärr inte ihåg, men ni ser henne i rosa klänning här ovan. Efter en halvtimma hade alla tydligen kastat i sig maten och kommit åter till bussen så vi kunde köra vidare mot nästa hotell i Viseu där vi skulle sova nästa natt.
Väl framme checkade vi in på Hotel Grao Vasco, mitt i den lilla staden. Här hann jag också med en timme vid poolen innan det var dags för middag på hotellet. En middag som ingick i programmet. Här blev vi serverade vid bordet, en tre rätters meny ingick. Kanske inte den mest spännande mat jag ätit, men både hemlagad och välsmakande var den.
Så här såg matsalen ut, det var inte många andra gäster på hotellet som år middag med oss.
Jag hann också med en promenad på stan, tittade bland annat in i denna fina kyrka, med fantastiska kakelmotiv på väggarna.
Däremot blev det ingen rundtur på stan med vår reseledare, var för trött för att orka. Hade dessutom sett det jag behövde på egen hand. Så det blev en tidig kväll och skön natts sömn.
Snart kommer fortsättningen på min bussresa...
Text och bild: Agneta Nisbeth - Nisbeths resblogg
En bild från den lilla portugisiska staden Lamego som hade fest just denna dag.
Så var det dags att åka iväg från Porto till nästa övernattning, i staden Viseu. En annan tidig morgon blev det innan vi åkte iväg i vår bekväma buss. Men ganska snart började problemen, vår spanske busschaufför åkte genast iväg motorvägen österut, mot Viseu. Men vi skulle ju åka längs Durofloden, på några betydligt mindre vägar...
Så vi fick plötsligt åka av motorvägen och plötsligt vända bussen tillbaka till Porto för att sedan försöka leta reda på rätt väg in i dalen. Så vår guide tog fram kartan och började peka höger vänster till chauffören. Jag uppmärksammade också att guiden som inte kunde ett ord spanska, hon skrev bara in sina meddelanden via google translate till chauffören. Att han blev ganska förvirrad kan man verkligen förstå. Och varför hade man inte gjort upp detta INNAN vi klev ombord?
Så här vackert var det längs den mäktiga Dourofloden med sina många vinfält.
Vi irrade runt i någon timme och jag räknade till att vi måste vända fem gånger med bussen och åka tillbaka ett tag, innan vi till slut fick stanna till för en kaffepaus på ett litet fik längs de vackra bergsvägarna längs den mäktiga Dourofloden. Det råder ingen tvekan om att det var ett oerhört vackert panorama vi reste förbi i timmar på små krokiga vägar längs bergen, men jag blir lätt lite illamående och yr, så orkade inte titta på skönheten efter ett tag.
Domkyrkan i Lamego var mycket vacker.
När vi äntligen kom fram till en stad vi skulle äta lunch i, vackra Lamego, så visade det sig att man hade en stor fest och många av gatorna var avstängda för inte bara biltrafik utan också för oss gående. Det var nämligen en minimara på gång och några av oss höll på att bli omkullsprungna av deltagarna.
Vi fick gå en lång väg fram till domkyrkan och torget där reseledare lämnade av oss.
-Här kan ni äta lunch och så ses vi här om en och en halv timme, sa hon och försvann.
Jag och några andra bussresenärer vandrade iväg från torget och på en av bakgatorna hittade vi denna restaurang, en äkta portugisisk krog där vi var enda turisterna. God, billig och enkel mat bjöd de på. Jag fick också översätta så gott jag kunde eftersom jag pratar italienska och kan lite spanska.
Vackert kakel finns verkligen överallt i Portugal, detta satt på väggen på krogen vi åt på i Lamego.
När vi sedan mötte upp vår reseledare på torget vid avtalad tid hade de andra deltagarna som valt att äta på krogen hon rekommenderat inte ens fått sin mat. Så jag tog då en promenad med vår busschaufför som visade vägen tillbaka till bussen, men genom att passera festligheterna på huvudgatan som stängts av för dagen.
Busschauffören hittade också en portugisisk tv-kändis på gatan och lyckades sedan ta en selfie med henne. Vad hon heter kommer jag tyvärr inte ihåg, men ni ser henne i rosa klänning här ovan. Efter en halvtimma hade alla tydligen kastat i sig maten och kommit åter till bussen så vi kunde köra vidare mot nästa hotell i Viseu där vi skulle sova nästa natt.
Väl framme checkade vi in på Hotel Grao Vasco, mitt i den lilla staden. Här hann jag också med en timme vid poolen innan det var dags för middag på hotellet. En middag som ingick i programmet. Här blev vi serverade vid bordet, en tre rätters meny ingick. Kanske inte den mest spännande mat jag ätit, men både hemlagad och välsmakande var den.
Så här såg matsalen ut, det var inte många andra gäster på hotellet som år middag med oss.
Jag hann också med en promenad på stan, tittade bland annat in i denna fina kyrka, med fantastiska kakelmotiv på väggarna.
Däremot blev det ingen rundtur på stan med vår reseledare, var för trött för att orka. Hade dessutom sett det jag behövde på egen hand. Så det blev en tidig kväll och skön natts sömn.
Snart kommer fortsättningen på min bussresa...
Läs del ett av resan här››
Läs del två av resan här››
Läs del fyra här››
Text och bild: Agneta Nisbeth - Nisbeths resblogg
Kommentarer
Skicka en kommentar